Jag har redan hunnit ångra mej flera gånger att jag sa ja till en direktsändning i radio. Jag är absolut ingen radiopratare, jag blir lätt nervös, hatade föredrag i skolan och gillar inte att höra min egen röst (man låter ju så mycket annorlunda än man själv tror). Men samtidigt har jag alltid trott på att genast man får chansen ska man gå utanför sin trygghetszon. Vi kommer aldrig komma framåt i livet, utvecklas och lära oss mer om livet och om oss själva om vi ständigt stampar på stället och aldrig tar för oss av utmaningar. Visst är det nervöst ibland och allt kommer inte alltid gå som man vill. Men när vi är gamla och åren gått, är det då inte värre att ångra allt man ville men inte vågade göra?
Nåja, nu sticker jag iväg till radion!
