 |
| 1/2 kg grönsaker med majs, grynost och kidneybönor till frukost. 20g protein. |
Som rubriken säger har jag tröttnat på kött. Vid fler och fler tillfällen hinner kycklingpaketet eller köttfärsen jag köpt på rutin av gamla fitnessvanor bli gammalt i kylskåpet. Eventuellt i panik slänger jag in det i frysen när jag märker att sist-före-datumet passerat. Och där ligger det fortfarande.
Mitt intresse har det senaste året gått från "hur äter jag optimalt för att bygga muskelmassa?" till "Vad mår jag bra av? Vad håller mig frisk? Vad vill jag äta?" Och jag undrar om jag eventuellt gått och blivit färgberoende när det kommer till mat. Eller en smula knasig bara. You choose. Men det är något speciellt med att fylla matkorgen med röda paprikor, gula bananer, grön ruccola, orangea apelsiner och helt gå förbi hyllan med kyckling och kött som jag aldrig ens får att smaka gott om jag inte öser på en kryddblandning. Och när jag kommer på mig själv att timmar efter timmar sitta djupt försjunken i böcker om "det antiinflammatoriska köket" och kolla youtube-klipp hur vegetarianer tillreder sin mat är jag rätt säker på att kycklingpaketet i frysen kommer att få ligga där ett tag.
“Mad Matter: "Have I gone mad?"
Alice: "I'm afraid so. You're entirely bonkers. But I'll tell you a secret. All the best people are.”
Men vänta nu, hur blir det med proteinet? Jag borde ju tänka på mina offseason gains, bygga speciellt axlar och rumpa för symmetrin. Kanske bygga något mer synliga magmuskler. Dock inte för mycket muskeldefinition där i och för sig. Domarna gillar inte för framträdande magrutor i den gren jag tävlar i. Måste ju förbättra mig från senaste tävlingen... Och DÄR nånstans mitt i de tankarna vill jag ge mig själv en påminnande post-it lapp mitt i pannan (och en liten käftsmäll, bara för att jag behöver det ibland) om att jag faktiskt inte längre ska tävla. Är det så viktigt för mig att bry mig om den perfekta optimala sammansättningen av aminosyror och den optimala nutrient timingen före och efter träning? Nja, jag överlämnar den uppgiften till mina atleter jag coachar som faktiskt ska upp på scenen. Om jag däremot hellre äter en paprika istället för proteinshaken efter träningspasset, vem dör av det. Inte jag iallafall. Och knappast mina muskler heller.
Nu kommer jag ju inte att ge upp fitness och träning, det brinner jag för fortfarande. Och paprikan efter träning lär ju inte bli av. Lite överdramatisk får man väl lov att vara. Inte kommer jag ge upp protein för den delen heller eller bara tugga på salladsblad. Men jag är säker på att jag lyckas med att få alla de essentiella aminosyrorna jag behöver från ägg, mjölk och växtriket. Jag känner mig till och med en smula motiverad att anta utmaningen att hitta på nya måltider som inte har köttet/kycklingen/fisken i fokus och eftersom jag fått ny motivation till skrivandet igen lär ni säkert får veta hur det går. Mer om mina tankar kring beslutet att inte tävla, vad jag haft för mig senaste året och vad som komma skall kommer ni också få ta del av.
Vegetarian kommer jag knappast att bli. Jag kommer fortfarande med största sannolikhet någon gång placera en kalkonskiva på smörgåsen, äta pappas hemmagjorda älgköttbullar och beställa en XXL-burgare från Amarillo. Mina avsikter att gå förbi kötthyllan på Prisma är (iallafall för tillfället) inte att göra en stor insats för världen. Jag går förbi för att jag just nu för tillfället efter flera år i fitnessbubblan trött. Trött på kött.
